I ratal hade israeliterna lngtat efter att regeras av en mnsklig kung. Och till slut tillt Gud det. Han sade t profeten Samuel att smrja Saul till regent ver Israel. S profeten mtte Saul, smorde honom med olja och kysste honom. Sedan sade han till Saul: "Herren har utvalt dig att vara hrfrare ver hans arvedel." (1 Sam. 10:1)

Ingen mnniska kunde f en strre komplimang. Samuel sade egentligen: "Herren r med dig, Saul. Du r ett utvalt krl, handplockat av Gud." Dessutom vlsignade Gud omedelbart Saul med ett hjrta som ville fullborda Hans kallelse: "Gud gav Saul ett annat hjrta? och Guds ande kom ver Saul, och han profeterade." (v. 9-10)

N, Saul var ingen skrytmns. Han stoltserade inte med sin smrjelse eller sin position. Faktum r att bibeln sger att han knde sig liten (15:17). Vi ser ett exempel p Sauls reservation nr han tervnde hem efter sitt mte med Samuel. Hans farbror stoppade honom, nyfiken p vad som hnt. Farbrodern visste att Saul bara talade om han hade orsak till det, s han bad sin brorson: "Snlla, bertta, Saul vad sade Samuel till dig?"

Men skriften sger: "Men vad Samuel hade sagt om kungadmet berttade han inte fr honom." (10:16) Saul satt p otroliga nyheter nd yppade han inte ett ord om det. Jag undrar: Hur mnga mnniskor knner du som skulle behlla en sdan sak fr sig sjlva?

Strax drefter samlade Samuel folket i Mispa. Profeten hade tv orsaker till det: Dels ville han frebr folket fr att man frsakat Herren och nskade sig en mnsklig kung. Sedan ville han presentera Saul fr dem som Guds utvalde regent. Men nr det var dags fr Saul att introduceras kunde man inte hitta honom ngonstans. Samuel snde ivg en delegation fr att hitta honom och till sist hittade de honom gmd bland trossen.

Nr Saul frdes fram infr folket var han allt de kunde nska av en kung. Han var lng och stilig "huvudet hgre n alla andra." (10:23) Samuel sade om honom: "Det finns ingen som han bland allt folket." (v. 24) Folket gav sitt bifall och ropade "Leve konungen". (Samma vers)

Under sina frsta tv r som kung visade sig Saul vara en stark, gudfruktig ledare. Nr han hrde att ammoniterna hade invaderat Jabesh-Gilead, "kom Guds ande ver Saul" (11:6). Snabbt rekryterade Saul en milis p 330.000 man, och den brokiga, dligt utrustade armn drev ammoniterna p flykten. Eftert gav Saul Gud all ra (se v. 15). Och snart ledde den gudfruktige kungen Israel i seger ver varje nation som hade plundrat dem; Moab, Ammon, Edom, Amalek och till och med de mktiga filisterna (se 14:47-48).

Vem skulle inte vilja ha en sdan man till kung? Saul var dmjuk, modig, hade ett imponerande yttre, var rad av Gud, verkade mktigt i Anden och var hrsam infr profetens direktiv. Saul var modellen fr en gudfruktig ledare.

nd, otroligt nog, skulle denne smorde man d i yttersta uppror. Kort efter sina hpnadsvckande segrar, frlorade Saul smrjelsen och plundrades p sitt rike. Han frnekades av Gud, kunde inte lngre hra Andens rst, och blev till slut besatt av en oren ande. Till slut ddade han oskyldiga. Hen beordrade att Guds utvalda prster skulle ddas. Och p kvllen den dag han dog, skte han ledning frn en hxa. Kungen som en gng hade lett Israel till seger ver fienderna slutade sina dagar som en rasande tokstolle.

Vilket sorgligt slut fr en fre detta Guds smorde. Vad hade hnt med Saul? Vad skickade denne dmjuke man ner i spiralen mot vansinne och undergng? Fanns det en speciell vndpunkt i Sauls liv, nr han brjade falla snder?

---

Sauls vndpunkt intrffade i 1 Sam. 13

---

Saul stod infr en kritisk punkt som varje troende mste konfrontera. Det r en avgrande kristid, d vi tvingas att bestmma om vi skall vnta i tro p Gud, eller bli otliga och ta saken i egna hnder.

Sauls vndpunkt intrffade nr olycksbdande moln tornade upp sig ver Israel. Filisterna hade samlat ihop en enorm arm med 6.000 ryttare, 30.000 jrnvagnar och legioner av soldater som svingade de senaste vapnen. Antalet verkade fr Israel "som sanden p havets strand" (13:5). Som kontrast till detta hade israelerna bara tv svrd i hela armn ett till Saul och ett till hans son Jonatan. Alla andra fick tillverka ersttningsvapen som trspjut eller grova jordbruksredskap.

Nr nu israeliterna sg de mktiga filisterna nrma sig, fick de panik. "Nr israeliterna sg att de var i nd, drfr att folket ansattes s svrt, gmde de sig i grottor, i skogssnr och bland klippor, i fasta valv och i gropar" (13:6). En del smet ver grnserna till andra lnder fr att inte bli vrvade till Sauls arm. Andra deserterade i ppen feghet. Helt pltsligt hade armn med 330.000 man som hade besegrat Ammon reducerats till 600. Och ven de som stannat kvar darrade av fruktan (se 13:7). Israels situation verkade hoppls.

En vecka tidigare hade Samuel sagt att Saul mste vnta p honom vid Gilgal innan han gav sig ut i strid. Profeten hade sagt att han skulle komma efter sju dagar och frrtta de rtta offren infr Herren. Vi fr inte reda p betydelsen av denna sjudagarsperiod, men kanske Samuel visste att han skulle komma lngvga ifrn dr han behvts. Det r dock mer troligt att denna veckolnga vntan var tnkt som ett prov p Sauls tro.

Nr den sjunde dagen kom och Samuel inte kommit, brjade Sauls soldater skingra sig. Vad vrre var; kungen hade inte Guds ledning att dra ut i krig. Frsk nu att stta dig i Sauls situation en stund. Du ser den vldiga filistiska armn marchera emot dig. Du knner skakningarna frn deras mktiga vagnar. Nr du sedan vnder dig om fr att titta p dina f terstende trupper, ser du hur de bvar med sina ynkliga vapen. Allt hller p att spra ur. Vad skall du gra?

Du kanske undrar: "Frvntades Saul bara sitta dr och vnta och inget gra?" Ja, det r exakt vad han skulle gra vnta och be. Faktum r att det var underfrsttt redan nr Samuel presenterade Saul som kung. Profeten sade till Israel: "Om ni fruktar Herren och tjnar honom och hr hans rst och inte r upproriska mot Herrens befallning, d skall bde ni och den kung som regerar ver er flja Herren, er Gud. Men om ni inte hr Herrens rst utan r upproriska mot Herrens befalling, d skall Herrens hand vara mot er liksom mot era fder" (12:14-15)

Samuel frklarade: "Herren vill f ran fr allt Han gr genom vr kung. Han vill att vrlden skall veta att seger kommer inte genom strategier, vapen eller antal utan genom att offra till Gud genom trons bn och frtrstan p Honom."

S hur valde Saul att gra? Stod han fast och frklarade: "Jag bryr mig inte om ifall det tar tta dagar fr Samuel att komma hit. Jag skall st p Gud ord till mig. Om jag lever eller dr, jag skall lyda Hans befallning?" Nej, Saul fick panik. Han tillt sig att bli verrumplad av omstndigheterna. Och till slut manipulerade han sig runt Guds ord. Han beordrade prsten Ahia som var nrvarande att frrtta offret utan Samuel.

Nr Samuel till slut kom blev han frskrckt. Han knde lukten av brnt ktt frn offeraltaret, s han frgade Saul: "Vad har du gjort?" (13.11) Profetens frga visar att Saul inte hade en aning om allvaret i sin synd. Samuel frgade: "Inser du vad du har gjort? Jag gav dig en tydlig, enkel befallning. Du skulle inte gra ngonting frrn jag kom. Du var inte i ngon fara, men du tog saken i egna hnder. Du agerade utifrn fruktan, inte tro. Du har begtt en allvarlig synd mot Herren."

Detta var Sauls frklaring: "Nr jag sg att folket skingrades och gick ifrn mig och du inte kom inom den bestmda tiden, medan filisterna samlades vid Mikmash?" (13:11) Lgg mrke till anklagelsen i Sauls ord: "Du kom inte i tid, Samuel." Han talade till profeten, men hans anklagelse riktades egentligen mot Gud. Saul sade: "Jag var tvungen att gra ngonting alla vergav mig. Herren kan vl inte begra att jag skulle hllit ut nnu lngre?"

Nej, Gud r aldrig fr sen. Herren visste hela tiden vilka steg Samuel tog mot Gilgal. Han hade kopplat profeten till ett himmelskt navigationssystem, och dirigerade Samuels ankomst p sekunden. Samuel skulle komma p dag sju, ven om det vore en minut i midnatt. Vi kan lita p att Gud inte svek Saul p den punkten, s vi vet att Samuel kom i tid.

Vid en frsta anblick verkar Guds reaktion p Sauls olydnad hrd. Samuel sade: "Du har handlat draktigt. Du har inte hllit det bud Herren, din Gud, har gett dig. Om du hade gjort det skulle Herren ha befst ditt kungadme ver Israel fr all framtid. Men nu skall ditt kungadme inte best. Herren har skt sig en man efter sitt hjrta, och honom har han utsett till furste ver sitt folk. Men du har inte hllit vad Herren befallt dig" (v. 13-14).

Du kanske undrar: Varfr var inte Gud lite mildare emot Saul? Denne man var i en omjlig situation. Dessutom; allt han ville var ju att att segra fr Herren. Varfr var det s viktigt att Saul gick med p detta?" Gud ville att alla helvetets makter skulle veta att striden r Herrens, och att den vinns av utvalda trosmnniskor som litar p och vntar p Honom.

---

Vad lr detta oss idag?

---

Gud har inte frdrats genom historien. Han bryr sig fortfarande om ifall Hans folk lyder Hans bud eller inte: "Lyd hans rst och var inte upproriska mot Guds bud" (1 Sam. 12:15). Det spelar ingen roll om vi hller p att tappa kontrollen ver vra liv vi skall nd vandra i total frtrstan p Herren. ven om saker verkar hopplsa skall vi inte agera utifrn fruktan. I stllet skall vi vnta tlmodigt p att Han befriar oss, som Hans Ord lovar.

Faktum r att Gud stod alldeles bredvid Saul nr den enorma filistiske armn drog in. Herren sg de mullrande vagnarna, och Han sg de skarpa vapnen som glnste. Han visste om Sauls kris, med de flyende soldaterna, och Hans gon sg varenda detalj.

Likas ser vr Gud varje detalj i din kris. Han ser alla livsproblemen som trnger sig p dig, och Han r fullt medveten om att din situation blir vrre fr varje dag. De som ber och vntar p Honom med stilla tro r aldrig i verklig fara. Han vet snarare om alla dina panikartade tankar: "Jag frstr inte hur jag ngonsin skall kunna terbetala skulden? Jag har inget hopp fr mitt ktenskap? Jag vet inte hur jag skall kunna behlla mitt jobb." nd r befallningen sann: "F inte panik eller spring fre mig. Du skall inte gra ngonting utom att be och lita p mig. Jag rar alla som stter sin tilltro till mig."

Beakta dessa ord som Gud gett till sin frsamling: "Utan tro r det omjligt att behaga Gud" (Hebr. 11:6). "Frtrsta alltid p honom du folk, utgjut era hjrtan fr honom. Gud r vr tillflykt" (Ps. 62:9) "Ni som fruktar Herren, frtrsta p Herren. Han r deras hjlp och skld" (Ps. 115:11) "Frtrsta p Herren av hela ditt hjrta, frlita dig inte p ditt frstnd. Rkna med honom p alla dina vgar, s skall han gra dina stigar jmna" (Ords. 3:5-6).

Herren har mycket tlamod med oss. Han uppmanar oss: "Fr fram er sak? kom med era bevis" (Jes. 41:21). Han vet att vra frfder upplevde perioder av tvivel, frn Abraham till Nya testamentets helgon. Ibland ville de d, och ropade: "Jag klarar inte mer". Till och med Jesus hade en stund av ifrgasttande: "Varfr har du vergivit mig?"

Vr Herre knner till varje skakning av smrta, fruktan och panik som drabbar oss. Vi kan f ta emot pltsliga, hemska nyheter en lskad har dtt, en son eller dotter skiljer sig eller vr livskamrat har varit otrogen. I sdana situationer snder Gud sin Helige Ande fr att trsta oss, ltta vr smrta och stilla vra hjrtan.

nd hade Saul frblivit i fruktan och panik i sju hela dagar. Under hela denna tid bad den Helige Ande att han skulle fatta ett beslut: "Ja, Saul, det ser hopplst ut, men du har varit utrknad tidigare emot ammoniterna, och d rddade Gud dig. S, hur vill du gra idag? Skall du lyda Guds ord, oavsett vad som hnder med dig eller ditt rike? Skall du sga med Job: "ven om Han tar mitt liv, skall jag frtrsta p Honom?"

Vi vet att Gud knner varje mnniskas hjrta. Och Herren visste att det beslut Saul fattade skulle avgra kursen p resten av hans liv. Trots allt skulle han komma att st infr mnga liknande kriser. Vi fr lite insikt i Sauls beslut genom hans ord till Samuel: "Jag tvingade mig sjlv och offrade brnnoffret" (1 Sam 13:12 eng. vers.) Ordet tvingade betyder "att behrska sig". Saul sade: "Jag frskte vara lydig. Jag behrskade mig s lnge som mjligt fr att inte vara olydig. Till slut var jag dock tvungen att handla p egen hand."

Resultatet blev att Gud lmnade Saul och tog tillbaks kallelsen att vara kung. Varfr? Herren visste att frn och med den dagen skulle Saul erbjuda Honom en dd tro. Han visste att Saul inte skulle klara ytterligare ett lydnadstest. I stllet skulle han sluta som en lurendrejare och manipulatr.

Otro r ddligt, och dess konsekvenser r tragiska. Vi str infr hemska konsekvenser om vi sjlva frsker ta oss ur vra prvningar i stllet fr att lita p att Gud fr oss igenom dem. Detta r tydligt i Sauls liv. Frn den stunden Saul fattade sitt avgrande beslut att ta saken i egna hnder, gick det snabbt utfr med hans liv. Hans otro ppnade hans hjrtas drr fr all mjlig slags ondska. Faktum r att Sauls liv illustrerar stegen mot frfall orsakat av otro:

---

1. Saul blev lagisk p vrsta tnkbara vis

---

Efter det att Saul syndat, blev hans sjl stel och lagisk. Hans lagiska ande orsakade nstan hans son Jonatans dd.

Jonatan och hans vapenbrare hade bestmt sig fr att smyga sig p en filistisk garnison. Bakhllet skapade sdan frvirring i filisternas lger att de brjade slss och dda varandra. Upproret var s kraftigt, att "marken skalv och det kom en frskrckelse frn Gud." (1 Sam. 14:15)

Nr Saul sg filisterna fly, attackerade han med fullt manskap. Han beordrade sina trupper att slss hela dagen utan stopp. Vid dagens slut var israeliterna s trtta att de hll p att kollapsa. Men Saul svor en dum ed: Om ngon stannar fr att ta innan slaget r slut vare han frbannad.

Jonatan visste inte om eden, eftersom han stred lngt drifrn. S han tog en kort rast frn drabbningen, och nr han gjorde det t han lite honung frn en honungskaka fr att strka sig infr striden.

Den natten stod inte Sauls soldater ut lngre. De kastade sig, fyllda av begr, ver bytet de ervrat och brjade grilla djuren fr att ta dem. Nu var det s att judisk lag krvde att man drnerade djuret p blod innan man t det. S nr Saul sg vad som hnde blev han rasande. Han beskyllde dem: "Ni har ingen respekt fr Guds lag." "Se, folket syndar mot Herren genom att ta ktt med blodet i." (14:33)

Saul hade blivit lagisk, och utnmnt sig sjlv till Guds helighetspolis. Utan tvekan applderade de nrvarande prsterna, och sade: "Tack gode Gud. Saul str upp fr heligheten." Men faktum r att Saul var den strste syndaren nrvarande. Denne man var helt och hllet olydig nr han vandrade i uppenbar otro. nd kunde han utbrista utan nrmare eftertanke: "Gud hjlpe den hungrige soldat som bryter en prick i lagen genom att ta blodmat!"

Den kvllen fattade Saul ytterligare ett dumt beslut: Han beslt att hans arm skulle vara vakna hela natten och fortstta slss. Prsterna protesterade, och insisterade p att de skulle frga Herren frst. Men nr de bad, svarade inte Gud. Nu blev Saul arg igen. Han sade: "Gud talar inte, drfr att ngon har syndat. Vem r skyldig?" Han slog fast: "S sant Herren lever? Om den ocks har begtts av min son Jonatan, mste han d." (14:39)

Denna sorts sjlvrttfrdighet finns hos alla lagiska mnniskor. De litar inte p att Gud ger dem sin rttfrdighet, s de frsker uppfinna egen. S de skapar ett system som dljer deras egen synd, men betonar andras misstag.

Saul bestmde sig fr att kasta lott fr att f reda p vem som levde i synd. Lotten fll p honom sjlv och Jonatan. Omedelbart vnde sig Saul till sin son och sade: "Jag vet att jag inte lever i synd. Det mste vara du." Jonatan erknde att han tit honungen, men sade att han inte vetat om eden. Men Saul var p moraliskt korstg nu, och strvade efter att verka helig. Om inte Gud gripit in genom folket, hade Saul ddat sin egen son allt fr att bevisa sin heliga nitlskan.

Enligt min sikt r otro roten till all lagiskhet. Hur d? Otron vgrar att acceptera Guds frbundslften att Hans Ande skall vervinna vra synder, ge oss kraft att lyda, stilla fruktan i oss, f oss att vandra upprtt och ge oss ett hat mot synden. Nr vi lmnar sanningen i Guds frbund och inte lngre frtrstar och vntar p att Han skall gra verket, vnder vi oss till lagiskhet. Vi konstruerar vrt egna system av stela regler, tomma p Andens kraft.

---

2. Saul frlorade all andlig bedmningsfrmga.

---

Sauls otro brnde hans samvete, s att han blev vrdsls med synden. Pltsligt frlorade synden sin "stigande syndighet" i denne man som en gng varit s gudfruktig.

Vi ser ett exempel p detta nr Samuel befaller Saul att frinta amalekiterna. Profeten gav Saul utfrliga instruktioner att frgra allting som hade med Amalek att gra deras familjer, boskap, klder och godelar. Han skulle inte skona ngon eller ngot.

Men nr slaget var ver hade Saul nd behllit kung Agag som en levande trof. Han behll ocks en del av bytet det bsta frn Amaleks boskap, klder och godelar. Saul hade till och med mage att resa ett monument ver sig sjlv, s att hans seger skulle kommas ihg. n en gng visade han uppenbar likgiltighet infr Guds ord.

Nr Samuel anlnde kunde han inte tro sina gon. Slagfltet var som en stor loppmarknad. Mnniskor handlade boskap, provade nya klder och grillade ktt. Men det mest hpnadsvckande var nd att dr stod kung Agag mitt i alltihop! Samuel stegade fram till Saul och frgade: "Vad r det fr brkande jag hr, Saul?" Saul svarade med att ljuga honom rakt i ansiktet: "h, folket skonade lite boskap s de kunde offra till Gud fr den stora segern. Men jag har frstrt resten. Jag var trogen i att genomfra vad Gud befallt. Vilken vckelse vi kommer att f!"

Samuel grt hgt. Han frgade Saul: "Varfr har du d inte hrt Herrens rst, utan kastat dig ver bytet och gjort det som r ont i Herrens gon?" (15:19) Saul svarade: "Jag har ju hrt Herrens rst och gtt den vg som Herren har anvisat mig. Jag har frt hit Agag, Amaleks kung, och gett amalekiterna till spillo" (v. 20).

Hur kunde Saul vara s blind? Han ljg trots uppenbara bevis fr att han varit olydig. Tragiskt nog trodde Saul p sin egen lgn. Han hade frlorat all bedmningsfrmga.

En del kristna idag r precis som Saul. De tolererar all mjlig slags olydnad, och gr sedan raka vgen till kyrkan och ber: "Herre, jag har gett dig mitt bsta. Hr ta emot min lovsngs offer." Dessa troende r som kvinnan som beskrivs i Ordsprksboken: "Sdant r ktenskapsbryterskans stt: Hon ter och torkar sig om munnen och sger: "Jag har inte gjort ngon ortt?" (Ords. 30:20)

Hur kan kristna falla till en sdan niv? Det brjar nr de vgrar acceptera Guds rttfrdighet i tro. De frsker bygga sin egen rttfrdighet genom att vnda sig till lagiskhet och dmande av andra. Deras tro skakar, de vill inte vnta p Guds ledning, och de gr saker p sitt eget stt. Med tiden frlorar de all bedmningsfrmga, och deras samveten blir fullstndigt brnda. Till slut blir de nonchalanta i frga om sin egen synd.

Enligt Skriften r det hr det ockulta fret slr rot. I Guds gon jmstlls olydnad mot frtrstan p Hans ord med trolldom. Samuel sade till Saul vid detta tillflle: "Ty upproriskhet r trolldomssynd och trots r synd och avguderi." (15:23)

---

3. Nr bedmningsfrmgan gr frlorad och samvetet
brnns snder finns det inte lngre ngot
frsvar mot avundsjukans ande.

---

"Men Herrens ande vek frn Saul och en ond ande frn Herren plgade honom." (16:14) Gud snde inte bokstavligt en ond ande ver Saul. Han tillt helt enkelt att det oundvikliga hnde. Du frstr, nr en person som drivs av otro kommer till den hr punkten vnder sig till lagiskhet, frlorar bedmningsfrmgan och brnner snder sitt samvete d har han inget skydd nr avundsjukans och svartsjukans andar invaderar. Dessa "tvillingandar" terroriserar varje sjl de ervrar.

Vid det hr laget hade Saul demoniska spasmer och yrade och skrek efter alla. Hans tjnare blev s skrckslagna att de kallade p David s han skulle spela p sin harpa och sjunga snger fr Saul fr att frska stilla hans ande. Givetvis var David en man som frtrstade p Gud helt och hllet, och hans smorda musik gav Sauls sjl frid.

Kungen var s tacksam, att han gjorde David till kapten i sin arm. Men nr David visade mod och skicklighet i striden, blev Saul vansinnigt avundsjuk p honom. Avundsjuka gr troende till avskyvrda varelser. Den som inte litar p Gud kommer inte att lita p andra heller. Avundsjuka mnniskor anklagar andra fr de synder som r mest uppenbara i deras egna liv. Dessutom framstller de sig sjlva som offer. De r vertygade om att andra alltid r avundsjuka p dem, att andra alltid talar om dem och alltid frfljer dem. Avundsjuka r inte bara ett stadie folk gr igenom det r en ande frn helvetet. Den bervar gudfruktiga mnniskor p alla himmelska syften, och det fr dem att fokusera p sina egna, sm kttsliga strider.

Undrar du var din avundsjuka ande kommer ifrn? Jag uppmanar dig se tillbaks p dina prvningar och frga dig hur du reagerade. verlt du dig till att frtrsta p Gud, oavsett vad som skulle hnda? Eller nrde du tanken att Gud inte kom i tid och hjlpte dig?

Fundera ver det tragiska slut Sauls otrossjl fick mta. De sista rd han hmtade in innan han gick in i evigheten kom frn en hxa. Lyssna p hans sista sorgliga ord: "Gud har vikit ifrn mig och svarar mig inte mer." (28:15) nd finns det goda nyheter fr varje troende i det nya frbundet. Kristus betalade straffet fr vrt uppror. (Sjlvfallet var Guds nd och frltelse tillgngligt ocks fr Saul, men hans hjrta frblev orubbligt, och ett orubbligt hjrta lngtar aldrig efter nd.)

Jesus kom fr att bryta frbannelsen som har med otrons trolldom att gra, fr att bryta vra lagiskhetens bojor och befria oss frn avundsjukans kedjor. Men frst mste vi beknna vr synd. Vi mste beknna vr otro och sedan kasta vr framtid, frihet och befrielse helt i Jesu hnder. Han kommer att anlnda i tid. Vr del r att gra ingenting utom att frtrsta p honom.

Vi mste inse att vi blir prvade. Och Gud frskrar oss att alla som hller fast i tro p Honom, oavsett hur hoppls situationen verkar vara, kommer att bli rade. "ktheten i er tro r lngt vrdefullare n guld som r frgngligt, fastn det hller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ra, nr Jesus Kristus uppenbarar sig." (1 Petr. 1:7)

versttning: Elloise Solaas

---
Anvands med tillstand frn World Challenge, P. O. Box 260, Lindale, TX 75771, USA.